Försök att få fram en billig entypsbåt gjordes i början av seklet på västkusten. Idén tog man nog från Danmark där man i slutet på 90-talet introducerat "aellingen" och "maagen".
1901 lottade SS Aeolus och SS Viken ut några "Måsar" byggda på Klippans varv. Följande år fick man med sig GKSS också så att sammalagt sex båtar lottades ut det året. Utöver sammanlagt nio lottbåtar byggdes några måsar av privatpersoner.
1903 och 1904 gjordes ett försök med den mindre och billigare Tärnan, och totalt sex båtar, byggda av Jesper Andersson, lottades ut av SS Aeolus och SS Viken.
1903 försökte GKSS ( 2 st )och SS Viken (en båt) även med Enbergs Svan som entypsbåt.
Inget av dessa experiment blev dock så lyckat att det lockade till fortsatt enskilt byggande.
En lyckad satsning blev däremot Ny Tidning för Idrotts subskriptionsbåt Lisbet. Tidningen tog emot beställningar och svarade i sin tur för kontrakt med varvet (i Söderköping). Ett drygt 20-tal båtar lär ha byggts första året, och fler byggdes under de närmast följande åren.
Subskribtionsidén fullföljdes de följande åren med nya båttyper, närmast några motorbåtar.
1909 presenterade man SK22 Maria,
1910 SK30 Blenda,
1911 tre båtar SK22 Svea SK30 Agnes och SK45 Ideal samtliga dessa var konstruerade av Haglind.
1912 försökte man två Sjögren-konstruktioner SK22 Anna och SK30 Vera.
Dessa senare subskriptionsbåtar byggdes inte alls i samma antal som Lisbet-båten, men en del mindre segelsällskap passade på och utnyttjade dem som lottbåtar.
I och med att de byggdes som skärgårdskryssare kom de så vitt jag vet aldrig att segla som entypsklasser.
En ganska enastående succé blev Stjärnbåten, resultatet av en konstruktionstävling utlyst av GKSS. Den kom att byggas ända in på 1960-talet och då var reg.numren uppe över 500. .
Stjärnbåten var dock en renodlad pojkbåt och bland vuxna seglare kom inte entypsidén att slå igenom förrän runt 1930 när Mälar 22:an och Draken lancerades.
