1865 - 1935
Axel Nygren föddes i Karlstad. Han blev mariningeniör och svarade för linjeritningarna till Sverige-skeppen. Han konstruerade också skolfartyget Abraham Rydberg, en tremastad fullriggare som sjösattes 1912 vid Bergsunds mek. verkst. Från 1918 står han som teknisk ledare för Ängholmsvarvet.
![]() Förteckning över Axel Nygrens konstruktioner SSHM i anm.kolumnen anger att ritningar finns på Sjöhistoriska Museet, det är dock inte alltid kompletta ritningssatser Nedan visas några exempel på Axel Nygrens konstruktioner. På min sida om 1890-talet finns en bild på den tidiga fenkölsbåten Frou-Frou. |
|
![]() |
Alca byggdes för att segla om Tivolipokalen mot en finsk utmanare. Reglerna föreskrev att vattenlinjelängden ej fick öäverskrida 9,30 m. När hon sjösatts och mätts visade sig lvl vara 9,44 m. Hon seglades så under sommare men till pokalseglingarna i augusti togs hon upp och kölen ändrades i ett försök att få ned lvl. En ny mätning gav lvl 9,26 m, men före pokalseglingarna krävde finnarna en kontrollmätning av båtarna, och då var lvl åter över 9,30 m. Det slutade med att finnarna vägrade segla om pokalen mot Alca. Kontroversen följdes av tidningspolemik, som från svensk sida sköttes av E A Smith som varit en av tre man i mätningsnämnden. Fler incidenter inträffade de följande åren, och seglingsutbytet med Finland minskade märkbart under några år. |
| ALCA -96 | |
![]() |
Asta presenteras av Erik Salander i Till Rors 1952, och enligt honom är det Nygrens vackraste skrov. Hon ägdes under de första 29 åren av Georg Tempelman, och nästa ägare hade henne i ca 20 år. Enligt uppgifter jag nyligen fått så seglar hon än. Asta ställdes ut i Berlin 1907 på en sportutställning och lär ha fått en guldmedalj. |
| ASTA -99 | |
![]() |
Ett exempel på att Nygren inte bara ritade segelbåtar, Arla var en ångyacht. Hon byggdes vid Lindbergs Mekaniska Verkstad i Stockholm (Södra Varvet) för M Geber. |
| ARLA -02 | |
![]() |
GUSTAF CEDERGREN Till 1912 lät han bygga R6:an Sass på Hästholmsvarvet, som seglades med blandat resultat under sommaren. Hon uttogs att representera Sverige vid de olympiska seglingarna tillsammans med Liljegrensexan Kerstin. Kerstin kom trea bland nio deltagande och Sass slutade oplacerad. En ny sexa byggdes till 1913, Sassa, denna gång hos Plym. Detta år gällde det i första hand seglingarna om entonnarpokalen i England. Sassa utsågs också till svensk representant med John Carlsson vid rodret, men pokalen vanns av Englands Cremona. På hösten 1913 skrivs en del om att Cedergren tänker bygga en ny sexa, eller är villig att bygga en ny sexa. Sedan är det ganska tyst tills Sassan dyker upp vid sommarens seglingar, även Sassa deltager i några kappseglingar men däremot inte Sass. Det är åter entonnarpokalen som är det viktigaste målet. Sassan utses till pokalbåt och skeppas till England, men krigets utbrott medför att några seglingar ej blir av. Så långt är allt tämligen klart, men sedan dyker frågetecknen upp. Sassan registreras nämligen inte hos KSSS. I båtregistret står Cedergren kvar som ägare till Sass och Sassa. Sass äger han till sin död då T Thörblom övertar den och har den under större delen av tjugotalet. Den dyker i mitten av trettiotalet upp hos SS Vega under namnet Game, och förekommer så i Svenska Segelyachter. Sassa har i KSSS årsbok 1917 övergått i John Carlssons ägo. 1919 ändrar han dock namnet till Sassan, men byggåret 1913 kvarstår. 1920 ändras byggåret till 1914. Med dessa uppgifter står hon kvar tills Glas-Kalle avlider. Sassan dyker senare upp flera gånger i olika sammanhang. Men vad blev av Sassa? Av henne har jag ej ett spår sedan John Carlsson ändrat namn och byggår. Jag gissar att det aldrig byggdes någon tredje sexa, utan att Sassa byggdes om till säsongen 1914, och att Sass fick uppträda som Sassa 1914 för att dölja detta. |
| R6 SASS -12 | |
![]() |
|
| R6 SASSA -13 | |
![]() |
|
| R6 SASSAN-14 | |
![]() |
Efter att R-regeln antagits 1907 var Liljegren den mest anlitade och framgångsrikaste konstruktören av R-jakter, men åren just före första världskriget så började man alltmer anlita Nygren och under några år framåt ritade han nästan alla R- och S-jakter. GKSS-14 byggdes på Ängholmsvarvet men riggen svarade G R Liljegren för. Efter utlottningen köpte den kände seglaren Olof Mark båten av vinnaren och seglade den ett par år innan den såldes till Danmark. Notera hur extremt smala R-jakterna var, och att inte ens en så pass stor båt som en sjua var ruffad. |
| R7 GKSS-14 / RIVAL | |
![]() |
R-regeln hade antagits för en tid av tio år, och när den löpte ut 1917 antog Sverige, Norge och Danmark en ny regel med vissa justeringar av den gamla formeln, därav namnet Skandinaviska regeln. Efter kriget samlades seglarnationerna och antog en ny internationell regel, S-regeln blev således mycket kortlivad och endast ett fåtal båtar byggdes efter den, dessa mättes sedan vanligen om efter den nya R-regeln. Sphinx var den första i Sverige byggda S7:an, ägare var den kände göteborgsseglaren I Lignell. Sphinx försågs redan efter ett par år med ruff och inredning. Hon registrerades sedemera som R7/S1. Sphinx lär fortfarande finnas kvar, men nyligen såld till Tyskland. |
| S7 SPHINX -17 | |
![]() |
Klätten var avsedd för seglingarna om guldpokalen, men misslyckades i uttagningarna. Den ruffades efter ritning av C Holmström och blev en lyckad långfärdsbåt. Ägaren B Hegardt har beskrivit ett flertal seglingar i Kryssarklubbens tidiga årsböcker. |
| GKSS-22/KLÄTTEN | |